omvärldsanalys
Mångdimensionell kris kräver nya
lösningar för att rädda jobben
Coronapandemin äventyrar årtionden av den privata sektorns tillväxt och skapande av arbetstillfällen i Afrika, och leder till stora bakslag över hela kontinenten. För många företag inom den privata sektorn är fortsatt tillgång till finansiering kritisk, för att skydda jobben och för att företagen ska kunna återhämta sig.
Möjligheterna för mikro-, små och medelstora företag att bedriva verksamhet har begränsats särskilt hårt. Dessa företag är livsnerven i afrikanska ekonomier och avgörande för att säkra sysselsättningen för utsatta befolkningar.

Den ekonomiska nedgången som har drabbat länder världen över slår mot företagen i utvecklingsländer på flera sätt. Kraftigt minskad efterfrågan påverkar utvecklingsländer som är beroende av export. Men det finns även andra faktorer som påverkar ländernas ekonomier och de inhemska företagen, till exempel har de utländska direktinvesteringarna minskat kraftigt i Afrika söder om Sahara och troligen kommer internationella investerare under lång tid framöver betrakta Afrika som en mer riskfylld marknad. Bristen på finansiering innebär att de afrikanska företagen kommer få svårt att utveckla och växa sina verksamheter även på sikt.

Mindre företag har större utmaningar
Vi vet sedan tidigare kriser att de små och medelstora företagen drabbas hårdast då de ofta har en mindre finansiell buffert och har svårare att hitta nytt kapital på traditionellt sätt. Det gör att företagen blir beroende av statliga åtgärder för att kunna överleva. Dock har många utvecklingsländer inte samma möjligheter att bistå med stödåtgärder som i mer utvecklade länder, varken i form av stödpaket till företag eller i form av inkomststöd till arbetstagare. Bakgrunden är att länderna redan innan pandemin var högt skuldsatta och skatteintäkterna begränsade, en situation som ytterligare försämrats. Samtidigt är motståndskraften hos befolkningen ofta lägre jämfört med mer utvecklade länder. Det innebär att utbildningsnivån generellt sett är lägre samtidigt som tillgången till strukturkapital inte är lika god. Behov av investeringar för att rädda företag och jobb, ställs mot investeringar i omedelbara humanitära behov.

Dra nytta av lärdomarna från finanskrisen 2008
Finanskrisen 2008 fick stora ekonomiska konsekvenser globalt. Den gången lyckades världen mobilisera genom olika stödpaket och politiska beslut. Den kris som vi befinner oss i idag skiljer sig dock på många plan från den 2008. Krisen till följd av coronapandemin har fler dimensioner och behöver därför andra typer av lösningar som inbegriper nya partnerskap och tydligare fokus på frågor som hållbarhet och inkludering i återuppbyggnadsarbetet. Idag har vi även mer kunskap och medvetenhet om klimatet än vad vi hade för tolv år sedan. Vi vet att vi måste inkludera ett stort fokus på hållbarhet och samhällsutveckling, vilket ligger väl i linje med Swedfunds och andra utvecklingsfinansiärers affärsmodell. Utöver klimat- och hållbarhetsfrågorna, har tillgången till ny teknik förändrat förutsättningarna för länder, ekonomier och företag. Nya digitala affärsmodeller utvecklas i snabb takt för att möta de behov som uppstått till följd av pandemin. Det finns därmed en risk att det digitala gapet ökar ytterligare mellan väl utvecklade länder och länder som inte har samma förutsättningar vad avser infrastruktur, lagstiftning eller utbildning.
ladda ner pdf
och läs mer
Uppåtknapp